Skriv ut
Hyggesrester
Hyggesrester insamlas från grandominerade förnyelseytor.
Foto: Christer Backlund |
Foto: Christer Backlund |
Det finns specialmaskiner som samlar ihop, komprimerar och paketerar hyggesrester till lättransporterade risbuntar. Risbuntarna är omkring tre meter långa och 70 cm i grova. De väger 400–600 kilo.
Genom att låta buntarna torka omkring tre veckor på hygget under sommaren fäller kvistarna omkring hälften av barren. En stor del av näringen blir därmed kvar i skogen.
- Energiinnehållet i en risbunt är ungefär 1 MWh.
- Tjugo buntar innehåller den energimängd som ett normalstort egnahemshus använder per år.
- Från en hektar får man 100 risbuntar eller 100 MWh energi.
Risbuntarna transporteras med lastbilar till värmekraftverk. Riset kan också köras till väg Okomprimerat och flisas vid väg eller hos användaren
Vid avverkningar blir årligen ca 24 milj. m3 virke i form av kvistar och toppar kvar i skogen och ca 5 milj. m3 stamvirke i röjningsskogar. I dagsläget används under 1 milj. m3. Energiinnehållet i de här hyggesrestrena skulle täcka 1/6 av Finlands behov av energi.
Affärsekonomiska hinder samt ekologiska orsaker bromsar användningen.
Sari Aldén, Tapio
Energiinnehållet i ett träd
Det är främst de delar av trädet som skogsindustrin inte utnyttjar för tillverkning av cellulosa och sågade trävaror, som används för energiproduktion.
Dessutom kan trädstammar som är för klena för cellulosaindustrin användas för energiproduktion.
Rötter 10-20 % -> energi
Stubbar 5-10 % -> energi
Stam 60-65 %
Kvistar 10-15 % -> energi
Topp 5 % -> energi